Blå Jungfrun
"I ensamt majestät reser sig Jungfruns imponerande granitkupol ute i Kalmarsund-
mystisk och svåråtkomlig, av ålder ett kärt föremål för folktro och folksägen, liksom
för den naturhistoriska vetenskapen - under senare årtionden också ett alltmer
populärt utflyktsmål för intresserade turister, som bereda sig möjlighet att komma
dit antingen från Smålandssidan eller från Ölandssidan ." (Denna inledning står att
läsa i Häftet Blå Jungfrun av C. E. Nordenskjöld från 1953.)
Jungfrun ligger i norra mynningen av Kalmarsund, 20 km öster om Oskarshamn och
9 km väster om Öland. Ön är 1150 m lång och 840 m bred och ytan är 66 hektar.
Toppen når 86,5 m ö. h. och omkring 130 m över sundets botten. Berggrunden
består av granit. Inlandsisens rörelse över ön har skapat kontrasten mellan i stort
sett nordsidans hällmarker och sydsidans blockmarker. Ön ligger isolerad och är
starkt exponerad för vindar och havsvågor. Den är obebodd och nationalpark
sedan 1926. Jungfrun hör till Småland.
Namnet:
Det äldsta namnen kan ha varit Ön, Kullen, Blå berget, Blå kullen, Blåkulla,
Känningen (=landkänningen). Jungfrun som namn på ön förekommer första
gången i början av 1500-talet.
Öns sevärdheter:
Till öns sevärdheter hör jättegrytorna som är ett resultat av havets verksamhet.
Den mest framträdande jättegrytbildningen ligger på västsidan vid stranden ca
150 m SSO om öns västligaste udde och kallas stora jättegrytan. En gryta med
vatten som färgats rött av graniten.
Jungfrun har många grottor. Innanför Prästkrås går en hålighet 5 meter in i
berget. Något mer än 100 m nordväst om bryggan finns ytterligare en 1 1/2 m
bred grotta, vars botten ligger något under vattenytan. De mest betydande
grottorna uppträder på 45-55 meters höjd på sydbranten. Märkligast bland dem är
Jungfrukammaren som ligger ca 200 m rakt SO från toppen. Den går 6 meter in i
bergssidan och har en höjd på 4 m.
Upp till toppen på Jungfrun är det 86 meters vandring, stundtals väl så
ansträngande. Det finns markerade vandringsleder. Ett tips är att välja rejäla skor
som är bra i lite tuffare terräng, tex. vandringskängor. På södra delen breder
lummig lövskog ut sig och här finns flera knotiga "trollträd".
På en av klipporna ligger en labyrint. En vacker skapelse med 26 rader av stenar,
lagda i en u-formation. Den sägs ha magiska krafter. Stenarna har legat här
åtminstone sedan Linné besökte ön år 1741. Han gav den namnet Trojeborg.
Naturhamnar:
Det kan vara svårt att lägga till på Jungfrun om du kommer med egen båt,
eftersom ön enbart består av naturhamnar. Väderförhållandena måste vara i det
närmaste perfekta. Inte för stark vind och helst västlig. Gotlandsfärjan orsakar
svallvågor som ibland kan ställa till problem. Vid stilla väder har du två
tilläggsplatser att välja mellan; Lerviks hamn på östsidan och Sikhamn
på västra sidan.
I början av 1900-talet inleddes en stenbrytning på ön, som orsakade svår
skadegörelse, spåren finns fortfarande kvar.
Respekt:
Jungfrun kräver respekt, folk som tagit med sig stenar, blommor eller annat sägs
ha drabbats av otur. Turistbyrån får varje år tillbaka stenar m.m. som folk tagit
med sig från Blå Jungfrun. Med stenarna följer oftast ett tragiskt brev om allt
elände som drabbat dem sedan de tagit dem från ön. Till alla er som besöker ön -
var rädda om Jungfrun! Bryt inte mot nationalparkens förbudsregler.
Lite bra tips inför ett besök på Blå Jungfrun:
Ta med matsäck. Bra skor är ett måste, samt varma kläder för båtresan. Hundar
eller andra husdjur får ej följa med till ön. Små barn har inte så stor behållning av
ön då terrängen är svår på flera ställen.
M/S Mary gör dagliga utfärder till Blå Jungfrun under sommarsäsongen, från
hamnen i Byxelkrok!
Trollskogen
Byxelkroks by
